Ett domstolsbeslut i Konstantinopel mot en förläggare och en professor i statsvetenskap i väntan på rättegången den 1 november 2011 blottar klart och tydligt bristerna i Turkiets straffrättsliga system, det säger Human Rights Watch i dag.
Konstantinopel: Gripandena är en del av ett tillslag mot personer som sysslar med laglig politisk verksamhet med pro-kurdiska fred och demokrati partiet (BDP). Förläggaren Ragıp Zarakolu och professorn Busra Ersanlı är bland de femtio personer som greps i Konstantinopel den 27 oktober. Tre av dem släpptes sedan av åklagaren men 47 häktades i väntan på rättegång.
”De arresteringarna av Ragıp Zarakolu och Busra Ersanlı utgör exempel på en ny sorts missbruk av terrorismlagar för att krossa yttrandefriheten och föreningsfriheten i Turkiet”, säger Emma Sinclair-Webb, turkisk människorättsaktivist åt Human Rights Watch.
Samtliga 47 misstänkta kommer att belastas för påstådda kopplingar till den kurdiska församlingen Kurdiska Samhälls Unionen (Komala Civane Kurdistan, KCK), ett organ i samarbete med den väpnade grenen Kurdistans arbetarparti (PKK). Enligt en bredd polisinsats under de senaste två och ett halvt åren frihetsberövats tusentals människor i samband med BDP eller liknande politiska kretsar åtalats för påstådda kopplingar till KCK/TM eller PKK.
Zarakolu är ägare och chefredaktör för Belge förlag, en kämpe för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter samt förespråkare för kurdernas rättigheter. Han har många gånger åtalats för de böcker han har publicerat men inga av hans egna skrifter förespråkar våld. Ersanlı är professor i statsvetenskap och internationella relationer vid Marmara Universitetet i Konstantinopel. Hon är också medlem av BDP:s partiförsamling dessutom jobbar hon i kommissionens råd till partiet på dess ingång för den nya konstitutionen.
De flesta av de gripna var inblandade i BDP: s politiska akademi som erbjuder kurser och utbildningar för att utbilda aktivister och tjänstemän. Gripandena tycks vara en fortsättning av polisinsatsen den 4 oktober i Konstantinopel där omkring hundra personer greps för påstådda KCK kopplingar. 96 av dem häktades i väntan på rättegång. Bland dem som arresterades och fängslades fanns Zarakolu och hans son Deniz Zarakolu.
”Vi ser den turkiska polisen vidga sitt nät allt större och repressalierna mot det juridiska pro-kurdiska politiken blir allt grövre” uppger Sinclair-Webb. ”Om det finns klara bevis för människor som planerat våld eller tillhandahåller logistiskt stöd till väpnade grupper bör åklagare och domstolar lägga fram bevis i dessa fall.”
Turkiets anti-terrorism lagar innehåller en vag och diffus definition av terrorism, sade Human Rights Watch. Dessutom att domstol tolkningar av lagen missbrukas är mer sannolikt. FN:s särskilde rapportör om skyddet och främjandet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorism, Martin Scheinin, har kritiserat definitionen och uppmanade till reformer och sade att sådana brott bör begränsas till ”handlingar av dödliga eller annat grovt våld mot personer eller tagande av gisslan. ”
Europeiska kommissionen har också vid upprepade tillfällen uppmärksammat missbruket av terrorismlagar i Turkiet och medgett att definitionen av terrorism i turkisk lag är för bred, senast i oktober 2011 i lägesrapporten om Turkiet. ”Dessa åtal visar att de problem som identifierats av FN och Europeiska kommissionen inte har försvunnit” sade Sinclair-Webb. ”Turkiet måste snarast ändra sina vaga och diffusa formuleringar om terrorismlagarna och därmed sluta använda dem för att slå ner på legitima och fredliga politiska verksamhet” hette det.
Försök med BDP medlemmar och aktivister för påstådda kopplingar till KCK och PKK genomförs över hela Turkiet. Efter vågor av arresteringar som började i april 2009, den första, och viktigaste, började rättegången i Amed (Diyarbakır) i specialdomstol nr sex i oktober 2010. Bland de 152 svarande är ett stort antal offentliga och välkända figurer, inklusive borgmästare och en människorättsförsvarare. I ett 7578-sidigt dokument åtalas de för brott som ”syftar till att förstöra enheten och integriteten av staten” (separatism), som är en ”medlem eller ledande medlem av PKK” och ”medhjälp till PKK, ” om de döms väntar fängelsestraff på mellan femton år till livstidsstraff i fängelse.
Den undersökning som ledde till rättegången i Amed inleddes efter ett domstolsbeslut för fyra år sedan efter polisens övervakning och avlyssning av misstänkta. Undersökningen var den första som visade påstådda kopplingar mellan aktivister och tjänstemän från både Demokratiska samhällspartiet och efterföljaren BDP med PKK, via KCK. Det ledde till liknande undersökningar i provinserna över hela norra Kurdistan (östra Turkiet) samt andra delar av Turkiet.
Human Rights Watch vet att många andra prövningar väntar i domstolarna i Amed, Adana, Wan (Van), Erdirum (Erzurum), och Smyrna för påstådda brott i många provinser under vilka domstolar som är behöriga. I varje fall hävdar åtalen att svarandena tillhör KCK:s församling och att denna församling verkar i städer över hela Turkiet under kontroll av PKK. Bevisningen mot de åtalade till stor del bygger på avlyssning, övervakning, anklagades e-post trafik och vittnesmål från hemliga vittnen.
Det finns dock ringa bevis som tyder på att de åtalade ägnat sig åt handlingar som kan definieras som terrorism som det är förstås i internationell rätt, nämligen våldsamma aktiviteter som bombningar och tagande av gisslan, angripa civila eller försök av sådan verksamhet. Åtalet i huvudsak i Amed rättegången saknar också övertygande bevis för logistiskt eller materiellt stöd för en förbjuden väpnad grupp, inte heller finns det belägg för att de anklagade direkt manat till våld.
Den utbredda och spridda typen av pågående utredningar och gripanden och en brist på tillgänglig officiell statistik om utredningar och rättegångar, gör det omöjligt att ge korrekta up-to-date uppskattningar av antalet häktade i väntan på rättegång. Det är också svårt att uppge det totala antalet rättegångar och om hur många tusen som verkligen kommer att ställas inför rätta, sade Human Rights Watch. I oktober uppskattar inrikesministeriet antalet häktade i väntan på KCK-rättegångarna till 605 men siffran har varierat kraftigt under de senaste två åren.
Kurdaktuellt.se