Kurdistan

*Kurdistan

Areal: 550 000 km² (något större än Sverige)
Folkmängd: 53 miljoner (Irak 6 milj, Iran 12 milj, Syrien 2 milj, Turkiet 30 milj, övr. 3 milj) ref. Besikci.
Huvudstad: Amed, invånare i miljoner 1 528 958 (2010)
Språk: Kurdiska (Kurmandji (25 milj.), sorani (9 milj.), gorani(6 milj.)
Religion: Islam 89 %, Yazdanism 5 %, Zoroastrism 4 %, Judendom 1 %, Kristendom 1 %
Valuta:
Befolkningstillväxt: 2,15 %
Nationaldag: 21 mars
Tid: +2 GMT
Medellivslängd: män 67,8 år, kvinnor 72,4 år
Läskunnighet: 74,8 %
Statsform: Demokratisk Konfederation
Statschef: President
Regeringschef: Premiärminister
Högsta berg: Ararat 5137 m ö.h.
Längsta flod: Eufrat 2 800 km
Största sjö: Vansjön 3 713 km²
Klimatzon: Tempererad
Regnperiod: Mars-maj
Bästa restid: April-November

Historik

Enligt antropologerna har kurder befolkat området som bekänns som Kurdistan (norra Mesopotamien) i 12 000  år. Skriftligt nämns kurder för första gången ca 3000 f.Kr. av sumererna och därefter av den grekiske historikern Xenofon som skrev om kurderna år 400 f.Kr. Platsen där kurder bodde kallades för antingen Carduchi, Cardyene eller Cordyene och folket kallades för kardukhi. Kurder var ett krigiskt och skyddande folk och bodde till en början i bergsområden.

Det har förekommit åtskilliga kurdiska riken genom historien och det mest kända är Med riket, ca 600-talet f.Kr. På 800-talet e.Kr. tvångsislamiserades kurder och därefter, efter flera små kurdiska rikens uppkomst, hamnade Kurdistan under osmansk på 1500-respektive persisk herravälde på 1600-talet. Kort därpå styckades Kurdistan upp i två, efter freden mellan Osmanska och Persiska riket 1639, vilket gjorde Kurdistan sårbart eftersom kurder kom att hamna i kläm mellan två stora militära makter.

Så förblev det framtill första världskriget 1914 då västmakterna erövrade alla besittningarna i mellanöstern av Osmanska riket. Därefter splittrades Kurdistan mellan fyra länder, Turkiet, Iran Irak, Syrien p.g.a. Lousanne fördraget 24.7.1923. Det la grunden till ockupationen av Kurdistan som pågår än idag varför kurder lever åtskilda från varandra.

Kurder i den turkisk och syrisk ockuperade delarna talar kurdiska med kurmandji dialekten, kurder i iransk ockuperad delen talar kurdiska med gorani och kurder i den av irakisk ockuperade delen talar kurdiska med sorani dialekten. Majoriteten av kurder är sunni muslimer men det finns också kurder som bekänner sig till andra religioner. T.ex. kurdernas uråldriga gudalära Zoroastrism samt, även om de är i kraftigt i minoritet, kristendom och judendom.

Kurdistan är under hänsynslös ockupation av totalitära enhetsstater och det är anledningen till att kurder förtrycks, diskrimineras, fängslas, utsätts för övergrepp så gott som dagligen. Kurdiska är strikt förbjudet i alla dessa fyra länder varför kurdiska tidningar, TV, radio och andra publikationer på kurdiska straffas med fängelse vid överträdelse. Kurdiska religioner är förbjudna och kurder som bekänner sig till de andra Abrahamitiska religionerna diskrimineras.

Idag pågår en bredd folklig kamp av kurder främst i Turkiet samt i Iran och Syrien. Kampen för att uppnå politisk status och därmed erhålla mänskliga och demokratiska rättigheter inom ramarna för FN stadgarna är påtagligt. Södra Kurdistan är autonomisk sedan 1992, vilket innebär att  livsförhållandena för kurder där är stabilare i jämförelse med de andra delarna av Kurdistan.

Kända kurdiska

ArtisterAhmet Kaya Sivan Perwer Hasan Zirak Naser Razazi Muhammed Mamle Dashne Murad Shahen talabani

Politiker        Leyla Zana Selahattin Demirtas Mesut Barzani Celal Talabani Salih Mislim Kamiran Hajo AbdulrahmanQasemlu Omar Sheikhmous

FörfattareEhmede Xani Bidlisi, Sharaf Khan Cigerxwin Yasar Kemal Mamosta Hejar Mehmet Uzun

Kartöversikt

Kurdiska provinser

Ockuperade av TurkietAmed (Diyarbekir) Bedlis (Bitlis) Cewlig (Bingöl) Colemerg (Hakkari) Dilok (Gaziantep) Elih (Batman) Erdehan (Ardahan) Erdirum (Erzurum) Erzingan (Erzincan) Gridax (Agri) Gumgum (Maras) Meleti (Malatya) Merdin (Mardin) Mus (Mus) Riha (Sanliurfa) Semsur (Adiyaman) Sert (Siirt) Sewas (Sivas) Sirnex (Sirnak) Wan (Van) Xarpet (Elazig)

Ockuperade av IranBijar Bokan Borujird Gulan Ekbatana Ilam Kirmasan Kudest Maku Malayer Mehabad Mehran Merivan Nahawand Pawe Qesri Sirin Qurwa Seqiz Sine Urmiye

Ockuperade av IrakAkre Amedi Bedreli Duhok Dukan Helebce Hewler Kerkuk Kifri Mendeli Musil Rewandiz Silemani Zaxo Xaneqin

Ockuperade av SyrienAfrin Amude Derik Dirbesi Efrin Hisica Kobani Qamishlo Serekaniya