Turkiets och Irans handlingar som fängslar och kväver det kurdiska folket är något som berör oss alla varför vi måste öppna våra ögon och se de grymheter dessa stater implementerar, likt ovetenskapliga experiment, på kurder, anser Sores Resi med sin debatt artikel.

De senaste åren har det hela tiden rört sig om förtryck och våld mot kurdernas röst som kurdiska nyhetskällor bestående av tv och tidningar. Det är bevisat att enligt den internationella människorättskonventionen skall alla individer ha rätt till att sprida och genomföra sina egna idéer, detta är grund principen för rättvisa. Dem länder som Iran, Turkiet och Syrien vilka kurderna bor i har berövat kurderna dessa rättigheter eller har givits symboliska sådana. Hela mänskligheten känner igen dessa länders förtryck och antidemokratiska handlingar, men att Europa reagerar parallellt med dessa makter är det som gör oss mest modlösa.

Sedan 1996 då den första kurdiska kanalen Med-TV stängdes ner på grund av påtryckningar från den turkiska staten, har kurdisk media varit under international förtryck och hotas med att läggas ner när som helst. Grunden till detta är turkiska regeringens lögner. Tack vare påtryckningar från Europa, framför allt Sverige på den turkiska staten kunde den kurdiska tidningen “Azadiya Welat” fortsätta publiceras. Tidningen stängdes dock ner med tvång 10-tals gånger och dennes 30-tals anställda har arresterats. Det senaste är att tidningens ordförande Vedat Kursun blev dömd till ca 500 års fängelse. En annan Metod är att bötfälla tidningen så högt att tidningen inte har råd att fortsätta att publicera. Dessa personer som har endast sin penna i handen ses som terrorister av staten!

Trots allt detta står kurderna på sina fötter och fortsätter att kämpa. De har startat tiotals TV-kanaler och tidningar. Staten stänger en tidning, dem öppnar en annan. Man stängde 10-tals TV-kanaler och de öppnade andra. Den senaste exemplet är den kurdiska kanalen Roj-TV som har sändningslicens i Danmark och tidningen “Nya Özgur politika “ som publiceras i Tyskland, dem båda står åtalade för terror brott. Tidningen åtalas för att man hade lagt ner den förra och skandalfulla rättegången. Sedan 2,5 veckor fortsätter mot Roj-TV i Köpenhamn, Danmark. Rättegången kommer att fortsätta till den 20 oktober 2011. Det mest absurda i denna skandal-rättegång är att man anser att det ett brott att klä sig i kurdisk folkdräkt, visa olika loggar från olika kurdiska partier, t o m att upplysa allmänheten om händelserna i Kurdistan osv.

Idag finns det ca 300 utländska TV-kanaler som sänder via europeiska sändningslicenser, d. v. s. nord Korea, Kina, Iran, och många andra länder från olika delar av världen. Det finns ingen förbjud eller anklagelser mot dem. Anklagelser finns enbart mot kurder och deras mediala apparater. Finns det ingen hålhake i detta? Jo, det gör det faktiskt. Allt detta bevisar att rättegången är politiska och inte rättsliga. Varför reagerar inte europeiska människorättsorganisationer, media, jurister, politiker mot detta? Alla håller tyst, det är väldigt sorgligt. Det är väldigt synd att man lämnar ett hjälplös folkgrupp som kurder ensamma i en sådan situation, detta är inte vad vi förväntar oss av den europeiska demokratin och dess civilisation.

I den Europeiska människorättskonventionens 10:de paragraff, lyder följande.” Varje människa har rätt till att yttra sig och få information och föra fram sina idéer, och hämta idéer, detta oberoende av stat, regim, gränser både inifrån landet och utanför landets gränser”. Trots det berövas vi kurder att ha rätten till information och ge information eller friheten att yttra oss.. man vill tysta ner oss. Med detta kommer Turkiska staten döda, tortera, fånga oss som dem vill, men vi kommer inte kunna göra våra röst hörda. Den turkiska staten kommer att få européer medskyldiga till sina smutsiga handlingar. Så som kurder mördas på öppen gata, all detta förtryck på människor, att man bränner ner byar och skogsområden, att man går över gränserna tillsammans med Iran med stridsflygplan och dödar civila. Detta är någonting som vi aldrig får blunda för.

Vi vet källan till allt detta. Vi känner till de som likt bläckfiskens kraftiga armar som försöker stänga vår mun för att tysta oss, och dess armar som vill fånga oss. Visst känner vi dem: men vi ska stå på oss, vi ska kämpa tills rättvisan har skipats. Vi ska kämpa med vår röst, vår penna,och våra ögon. Jag vädjar till alla europeiska vänner att reagera efter de befintliga stadgarna och stödja oss i vår frihetskamp.

Şoreş Reşi

(översättning från turkiska, Nadja Bicen)

Kurdaktuellt.se