KCK rättegång ny förhandling planerad till i morgon i Diyarbakir
Rättegången, som kallas KCK (kurdiska gemenskapernas unionens) rättegången återupptas i morgon, tisdag, i Diyarbakir. Internationella observatörer förväntas vara vid förhandlingen. Tusentals kurdiska politiker och aktivister har gripits under de senaste två åren under KCK:s drift.
De tilltalades advokater har bojkottat förhandlingarna när domstolen inte tillät svarandena att presentera sina uttalanden på kurdiska uppger ANF.
I en serie polisiära operationer som börjar den 14 april 2009 och som avses i pressen som ”KCK operation”, var 151 personer fängslade på grund av påstådda kopplingar till illegala organisationer. Dessa personer ingår jurister, borgmästare, politiker, fackföreningsaktivister och människorättsaktivister, och har nyligen dragits tillmannas inför rätta i Diyarbakir, Turkiet.
KCK påstås vara den civila/politiska delen av den förbjudna gruppen och är därför också en illegal organisation. Medlemmar av den pro-kurdiska fred och demokratiska parti (BDP) har anklagats för att vara medlemmar i dessa illegala organisationer. Endast 15 dagar efter att partiets största vinst från mars 2009 lokalval, där den vann 50 kommuner, har massa räder genomfördes på bostäder, företag och kontor av borgmästare, aktivister parti, mänskliga rättigheter rådgivare, advokater och många andra, enligt den KCK verksamheten.
Den efterföljande rättegången om KCK verksamheten inleddes den 18 oktober 2010 den särskilda staten brottsbalken domstolen. Vid tiden för rättegången började många av de svarande hade varit i häkte under en period av 18 månader. Mycket av bevisningen hade tydligen samlats från avlyssning och telefon avlyssning, och det fanns en oklarhet om de exakta avgifter, och grunden för sådana avgifter, mot varandra svarande.
Rättegången är viktig för den enskilde svarande, med varje eventuellt fängelsestraff på 15 år-livstidsfängelse om de befinns skyldiga. Vidare har tidpunkten för gripandena fått många bedömare att ifrågasätta tillståndet för demokratin i Turkiet. Antalet svarande, deras långvariga frihetsberövande, den tvivelaktiga sätt att samla in bevis, liksom EG-domstolens inställning till användandet av det kurdiska språket i rättegången, har fläktat kring att anklagelserna är politiskt motiverade och inte baserade på brott mot lagen . Därför har rättegången en vidare betydelse för vilka konsekvenser den väcker när det gäller demokrati i Turkiet och statens inställning till en politisk lösning av den kurdiska frågan.
Kurdaktuellt.se